Olivia - cindy
Såhär gick det till när Cindy blev min + vår första tid tillsammans!
Hösten 2009 började vi kolla på ponnyer , mamma ville helst att jag skulle ha en läromästare som jag kunde ta på foder. Vi letade och letade men började även kolla på ponnyer som var tillsalu. Vi hittade några som jag provred men det "klickade" inte riktigt mellan mig och dom. Sen hittade vi en annons på hästnet, "Ungponny med kapicitet tillsalu". Hon hade verkligen glimten i ögat på annonsbilderna. Vi ringde till hennes ägare som även var uppfödaren, riktigt snäll och trevlig 20-åring! Hon älskade verkligen Cindy men pga en skada var hon tvungen att sälja henne. Hon var seriös och berättade allt om Cindy , både det positiva o det mindre bra. Vi åkte och kollade på henne och minns mycket väl att när jag klev in i det fina stallet stod en mörkbrun ponny. Ögonen klittare och var fyllda med bus, snällhet och nyfikenhet. Hon var så söt att man blev helt knäsvag, redan då kände jag att det var henne jag ville ha, ingen annan, bara henne. Provred henne och hon var bara så perfekt.
Kunde inte sluta tänka på henne men mamma ville inte köpa en ungponny men hon var också lite smått förälskad i Cindy. Åkte och kollade på henne en gång till och var lika lycklig då. Jag ville vara med Cindy. Den våren mådde jag väldigt dåligt men med Cindy var jag lycklig. Hon räddad i stort sätt mitt liv, hade inte varit så stark som jag är idag utan henne, kanske inte ens hade stått här idag.
Pratade med mamma och sånt och vi bestämde oss för att köpa henne om hon gick igenom besiktningen. Hon gick igenom besiktnignen utan anmärkningar och vi skrev på papperna, sen var hon min!
Vi åkte och hämta henne några dagar senare och Charlotte hade gjort henne riktigt fin. Hemskt att se dom skilja sig åt då Charlotte vat uppfödare och man såg hur mycket dom betydde för varandra. Var själv nära på att börja gråta då man såg hur ledsen Charlotte var. Men vi lastade henne och körde hem.
Första tiden tillsammans var väldigt tuff, vi hade inte roligt tillsammans och jag hade för höga krav. Många kompisar ville kolla när jag red henne och jah ville ju såklart visa upp vårt bästa. Men som vanligt går allt dåligt när man vill visa upp och jag grät ofta över att det inte funka mellan oss. På sommaren sen började vi komma närmre varandra. Tränade mycket från marken och började tänka mer NH.
Men det är inte förens denna sommaren som jag släppt allt med att visa upp iför andra o sånt. Nu tillåter jag att det inte alltid går bra och att man inte alltid kan vara finast. Jag märker att jag också då får roligare med Cindy och allt blir mer positivt.
2010 !
När vi var och kollade på henne
Och nu !
Hösten 2009 började vi kolla på ponnyer , mamma ville helst att jag skulle ha en läromästare som jag kunde ta på foder. Vi letade och letade men började även kolla på ponnyer som var tillsalu. Vi hittade några som jag provred men det "klickade" inte riktigt mellan mig och dom. Sen hittade vi en annons på hästnet, "Ungponny med kapicitet tillsalu". Hon hade verkligen glimten i ögat på annonsbilderna. Vi ringde till hennes ägare som även var uppfödaren, riktigt snäll och trevlig 20-åring! Hon älskade verkligen Cindy men pga en skada var hon tvungen att sälja henne. Hon var seriös och berättade allt om Cindy , både det positiva o det mindre bra. Vi åkte och kollade på henne och minns mycket väl att när jag klev in i det fina stallet stod en mörkbrun ponny. Ögonen klittare och var fyllda med bus, snällhet och nyfikenhet. Hon var så söt att man blev helt knäsvag, redan då kände jag att det var henne jag ville ha, ingen annan, bara henne. Provred henne och hon var bara så perfekt.
Kunde inte sluta tänka på henne men mamma ville inte köpa en ungponny men hon var också lite smått förälskad i Cindy. Åkte och kollade på henne en gång till och var lika lycklig då. Jag ville vara med Cindy. Den våren mådde jag väldigt dåligt men med Cindy var jag lycklig. Hon räddad i stort sätt mitt liv, hade inte varit så stark som jag är idag utan henne, kanske inte ens hade stått här idag.
Pratade med mamma och sånt och vi bestämde oss för att köpa henne om hon gick igenom besiktningen. Hon gick igenom besiktnignen utan anmärkningar och vi skrev på papperna, sen var hon min!
Vi åkte och hämta henne några dagar senare och Charlotte hade gjort henne riktigt fin. Hemskt att se dom skilja sig åt då Charlotte vat uppfödare och man såg hur mycket dom betydde för varandra. Var själv nära på att börja gråta då man såg hur ledsen Charlotte var. Men vi lastade henne och körde hem.
Första tiden tillsammans var väldigt tuff, vi hade inte roligt tillsammans och jag hade för höga krav. Många kompisar ville kolla när jag red henne och jah ville ju såklart visa upp vårt bästa. Men som vanligt går allt dåligt när man vill visa upp och jag grät ofta över att det inte funka mellan oss. På sommaren sen började vi komma närmre varandra. Tränade mycket från marken och började tänka mer NH.
Men det är inte förens denna sommaren som jag släppt allt med att visa upp iför andra o sånt. Nu tillåter jag att det inte alltid går bra och att man inte alltid kan vara finast. Jag märker att jag också då får roligare med Cindy och allt blir mer positivt.
2010 !
När vi var och kollade på henne
Och nu !
Kommentarer
Trackback